F1 innovation snart även på en Formel Vee

Att renovera en motor kräver sin man har jag förstått. Det är i alla fall inget för mig då jag inte begriper mycket av vad de olika delarna heter, var de ska sitta och varför. Tur då att Göran på Logmech är bättre begåvad på detta än mig.

Vid första uppstart och inkörning av motorn startade den direkt och spann på de dryga 20 minuter som inkörningen pågick. Därefter byttes de mjukare ventilfjädrarna ut mot mina rätta och kontroll av "leak down" gjordes. Vad "leak down" är hade jag tidigare ingen aning om men Göran förklarar allt tålmodigt för en som inget begriper. Testet går ut på att visa om det är läckage i motorns system dvs i kolvringar/cylindar och ventiler.

På bilden ovan ser ni resultatet av testet av fyrans cylinder. 5.9 bar in och ca. 5.7 bar ut. Det är riktigt bra och det trots att kolvringarna inte slitit in sig ännu.

När motorn är kall behöver den ett eller två pump på gasen för att starta men när den är varm går den igång direkt. Tidigare har motorn varit lite kinkig på tomgång men nu går den mycket jämt och fint. När den varvas upp så känner till och med jag att balansen är bra.

Japp, den låter om än lite tyst med de dubbla dämparna!

Den som är observant kan se att jag bytt ut grenrören och istället för att de som tidigare gick bakåt går de numera framåt. Tanken är att rören ska gå ut under bilen istället för att förbättra downforce. Samma sak gjorde även Red Bulls F1-team under 2011 med stor framgång och jag räknar kallt med att samma sak ska gälla för mig. Har dock ännu inte löst hur jag ska kunna producera en större mängd avgaser även under tomgång men jag har förhoppningar om att även det kommer att lösa sig.

Efter att Görans gedigna arbete med motorn så har jag ju viss press på mig att prestera. Men, eftersom vi flyttat effekten i och med min nya kam så är det nog så att jag måste lära om allt från början igen. Kraften kommer ju inte vid samma varvtal som tidigare. Dessutom finns det ju risk att bilen sliter sig för mig och skenar iväg så det vill till att ta det lugnt - säkerhet först. Så är det så resultaten låter vänta på sig så vet ni varför.

Motorrenovering pågår!

Under tiden som det varit tyst här på bloggen så har flitens lampa lyst på sina håll i diverse verkstäder. Själv har jag inte bidragit till så mycket då det nu inte handlar om att byta ut en oljeslang, fylla på bromsvätska eller skruva av polerna på batteriet. Nä nu är det på riktigt!

För några månader sedan fick jag hjälp av Anders att montera ut motorn ur bilen. Anders som nyligen blivit ägare av Merja Fishers Finnvau såg säkert nyttan av att träna på min bil först. Som den kompis man är så fick han även träna på att svetsa lite Formel Vee också. 

När vi efter lite om och men fått ur motorn hittade vi vad min strulande koppling under året berott på. De tre armarna ska alla ha en fungerande fjäder och inte som i mitt fall endast en. Utjämningsplattan hängde och slängde där inne utan något stöd så jag ska vara glad för att det inte var värre. Nu blir det ny tryckplatta och ny lamell. 

När jag ser bilen nedan så inser jag att den borde piffas upp något. Det får tyvärr bli ett annat år för i år så fokuserar vi på motorn. 

Och när jag ser ett garage som detta så önskar jag att jultomten kunde komma förbi med ett på lördag och det behöver inte vara alls lika stort, hälften räcker. 

När väl motorn var urtagen parkerades bilen i Transiten igen och gömdes i förråd någonstans - tänk den som ändå hade ett eget garage...

Motorn körde vi till Göran Lundgren på Logmech i Oskarström som delade på den och tog fram en åtgärdsplan. Vid en första åsyn såg allt väldigt bra ut. Motorn har gått hårt och med tanke på att inget större har gjorts de senaste fyra åren så vet vi att Jörgen gjort ett bra jobb tidigare. Att Jörgen inte hjälper mig med motorn i år beror på att avståndet till Småland och att han har väldigt mycket att göra på jobbet som även innebär en hel del resande. 

Det första som Göran kunde konstatera var att kamaxeln gjort sitt. Den gamla ersätter vi med en Engle 110 vilket ska vara bra grejer. 

Dessutom byter vi diverse pinnbultar, en insugsstyrning samt ett insugssäte. Självklart blir den nya lager, packningar, packboxar, kamdrev och kamföljare. Det mirafräses, slipas och honas både här och där. Kolvringsgap justeras och vevstakar balanseras och nollas. 

Det är det lilla som gör det och nedan kan ni se en nytillverkad bricka som saknades för att kunna justera olje trycket. 

Att hålet på oljepumpslocket inte var optimalt för oljans flöde är också åtgärdat. 

Det är alltså ingen trimning som vi håller på med utan endast en väl genomförd renovering. Om jag har förstått saken rätt så ju nogrannare man är desto bättre går motorn och därmed kanske en eller annan hästkraft kan hitta fram. Men, det viktigaste av allt är att driftsäkerheten blir optimal och det är viktigt när föraren ingenting vet, ingenting begriper och ingenting kan!

Final i danska cupen!

Att komma med en racerapport nu kan tyckas lite sent men man kan också se det som att den som spar han har.

Det var  i början av oktober som HMS höll sin final på Jyllandsringen. Detta var helgen då det fanns en ytterst avlägsen chans att knipa första platsen i cupen men även risk att bli av med andra platsen. Helgen för avgörandet bjöd på ett fantastiskt väder med temperaturer som skulle göra vilken högsommardag som helst avundsjuk.

De som var på plats på fredagskvällen fick njuta av en dansk Formel Vee-korv som Rita och John exemplariskt bjöd på. De båda tog mycket väl hand om sina utländska gäster och såg till att allt från besiktning till växling av duschmynt gick smärtfritt.

 
Jyllandsringen är en ganska tekniskt krävande bana med några riktigt bra partier men samtidigt några mindre bra. Totalt sett ska vi inte klaga för roligt hade vi precis hela tiden. Även om vi inte var så många Formel Vees fanns det alltid en Formel Ford i närheten som man kunde fightas med. En andra plats i race ett var inte fy skam med tanke på att jag aldrig kört banan tidigare.

På lördagkvällen bjöds det in till "race dinner" där god mat och dryck serverades. En bit in på kvällen så förstod vi svenskar danskarna och danskarna förstod oss riktigt bra. Det underlättade ju när vi löste historisk racings framtid!

Innan dagens race hann vi aldrig ta den sedvanliga promenaden runt banan. Detta fick därför göras i skenet av mobiltelefonens lampa strax innan läggdags. Vi kunde konstatera att banan ser bra mycket annorlunda ut när det är mörkt...

Eftersom tidsträning två var först kl. 12 på söndagen kunde vi sova ut och ha en lugn och fin söndagsförmiddag. Jag beklagade mig lite för Johan då jag inte tyckte att jag fick till det ute på banan och inte trodde jag heller att den nattliga banbesiktningen skulle vara till någon större hjälp. Snäll som han är lovade han att visa mig sitt spårval. Detta fungerade riktigt bra och efter ett tag tyckte jag att Johan låg mest i vägen varför jag körde om och tog startplatsen före honom i race två. Kanske inte det bästa sättet att tacka för hjälpen på men vad kan man göra? Om jag lägger ut en bild på Johan här kanske han hjälper mig även nästa år, det är värt ett försök.

Jag tog starten i race två och lyckades hålla Johan bakom mig trots att han högg rejält till en början. Efter att Johan kört utanför banan en kort bit lyckades jag även dra ifrån och få en lucka. Denna krympte för varje varv mot slutet då jag är usel på att ligga först. Det är grymt svårt att köra bil framåt när man hela tiden tittar bakåt i backspeglarna. Den här gången hade jag tur och lyckades komma först i mål!

I den danska seriens Formel Vee cup slutade jag till slut på en andra plats vilket jag är fantastiskt nöjd över. Johan Lund segrade och John Öhlers kom trea.

Lite mer än fem månader kvar till danskarna första race på Knutstorp känns ju väldigt långt bort men vem vet, kanske står man där på startlinjen tillsammans med dem igen då?

Allt roligt har ett slut!

Senaste tävlingen på Falkenberg var slutet för RHK- och Formel Vee-Cupen 2011. Nu handlade det om att placera sig bra och därmed snygga till slutplaceringen i respektive cup.

Som jag tidigare berättat är Formel Vee en klass på frammarsch. Till Falkenberg kom hela 21 st bilar varav 20 överlevde träning och kval. Dessa 20 kom också till start i race 2. De senaste åren har alltså intresset för Formel Vee ökat markant!

Åter till racen. Tiden i kvalet gjorde att jag startade som femma i vår klass. De femton varven som följde blev en hård kamp mellan mig och Stefan Persson. Det är kul att kubbas med någon som man vet att man kan lita på och vi bytte placering minst fyra gånger. Kom till sist före Stefan i mål och därmed blev jag fyra i race ett.

Race två blev en minst sagt annorlunda upplevelse. Det fina vädret som vi haft hela helgen försvann plötsligt. På "line up" kände vi att det började dugga lätt och under tiden som vi körde vårt uppvärmningsvarv hade det gått över till regn. Regnet övergick till skyfall när starten gick och det var minst sagt spännande fram till första kurvan. Däcken planade mer än de greppade och efter några varv kom säkerhetsbilen ut. Till och med att hänga med i dens tempo var en uppgift som hette duga. Av någon outgrundlig anledning så valde säkerhetsbilen att gå in igen med några få varv kvar. Därmed var det bara att öka farten och hoppas på det bästa. Måste erkänna att jag var rädd för att plana in i något räcke mest hela tiden. Lyckligtvis höll bilen för mig och alla andra också. Placeringen blev åter igen en fjärdeplats vilket jag är nöjd med under de förutsättningar som rådde.

Vill ni se hur det var att köra i regnet så ska ni se filmen nedan. Starten går ca.08:15 in i filmen.

Sammanlagt har jag i RHK- och Formel Vee-cupen kört 10 race och kommit i mål i nio. På podiet har jag bara hamnat en gång men fyra och femma vet jag hur man blir. Detta har resulterat i en fjärdeplats i RHK-cupen och en femteplats i Formel Vee-cupen.

Nu är säsongen inte över riktigt än. På fredag eftermiddag blir det avfärd mot Danmark och Jyllandsringen. Där ska Danska Formel-cupen avgöras. Under året har jag kommit etta en gång, tvåa fyra gånger och trea en gång. Just nu ligger jag på tredjeplats, en poäng efter John Öhlers och nio poäng efter Johan Lund. Får hoppas att jag i alla fall kan klättra en plats i årets sista tävling!

RHK-final i Falkenberg

Den Racing Historiska Klubben RHK kör för sjunde året i rad sin final i Falkenberg under Falkenberg Classic. Närmare 200 förare från Sverige, Norge och Danmark skall göra upp i en massa olika klasser för alla historiska bilar där den äldsta är från 1929! Vi kommer att få se standardbilar, sportvagnar och formelbilar i en vacker symfoni. Historisk Racing är den enda tävlingsform där det inte bara går ut på att vinna. Här frodas mångfalden och många förare har lagt ned hela sin själ i sin gamla klenod för att den skall vara i minst lika bra skick som när den var ny! Ett klassiskt uttryck som man ofta hör inom RHK är att "De enda förlorarna inom historisk racing är dem som aldrig kommer till start!" Nästan poetiskt vackert och en bra beskrivning om hur en del upplever denna form av racing. Det skall naturligtvis tävlas också och en del kör som om det inte finns någon morgondag. Det skall koras vinnare i alla klasser samt att vi skall kora en total RHK-mästare. I denna åtråvärda tabell leder Henrik Hansson inför finalen. Han har vunnit alla race utom ett i år och ligger på 78 poäng. Rolf "Myggan" Nilsson ligger tvåa på 70 poäng. Lennart Bengtsson ligger trea på 66 poäng. Vi ser fram emot ännu en härlig helg i racingens tecken och må bäste man vinna!

MVH

RHK´s Presschef:

Bengt-Åce Gustavsson - www.racefoto.se

0703-409300

Bengt-Åce glömde nämna att det mest spännande heatet står Formel Vee för. Så ta nu och kom till Falkenberg på söndag ska ni få se när det blir åka av. Vi kör kl. nio och vid 14-tiden, vi ses där! /Patrik

Racerapport från Ahvenisto

Att åka till Finland visade sig vara ett riktig beslut och detta trots den långa resvägen. Kjell var också med som mekaniker och ansvarig för markservicen vilket han även denna gång skötte exemplariskt.

Att köra banan för första gången var med en skräckblandad förtjusning. De första varven gick inte speciellt fort men som tur var fick vi träna så det räckte och blev över. När det var dags för kval hade jag fått upp farten och kvalade in som trea i vår klass.

Starten i race ett var en riktigt usel sådan. Tappade direkt fyra placeringar men lyckades att återta tredjeplatsen till slut. Delar från racet filmat från min bil kan ni se här:

Startade som trea i race två och denna gången gick starten bra. Låg trea hela racet och var inte direkt hotad bakifrån heller. Detta hjälpte tyvärr inte utan på sista varvet lyckas jag få en sladd med ett antal returer så medan jag for fram och tillbaks över banan tog sig Per-Åke förbi. En fjärde plats blev det därmed.

Blev inte allt för ledsen för att jag förlorade tredjeplatsen utan nöjda och glada packade vi ihop och tog oss till Sverige igen.

Vad ska man skylla på?

Jag böjar med att be om ursäkt för den dåliga uppdateringen den senaste tiden. Först tänkte jag skylla på semester, sedan skrivkramp men det är bättre att inte skylla på något. 

I början av juli körde vi Svenskt Sportvagnsmeeting på Knutstorp och som vanligt blev det en bra tävling med många tävlande och mycket publik.

Lördagens race blev ett tråkigt sådant för min del. Helt utan möjlighet att ta mig upp till tredjeplats och ohotad bakifrån körde jag hela racet helt för mig själv och slutade därmed fyra. En bra placering men det är bra mycket roligare att fightas med andra.

Så blev det i söndagens race istället. Jag och Axel körde om varandra om vart annat och tätare race har jag aldrig varit med om. På upploppet varvade vi Niels och när vi gick över mållinjen så låg vi alla tre i bredd med endast centimetrar mellan våra hjul. Jag slutade trea endast några futtiga hundradelar efter Axel. Nästan lika täta fighter var det på flera håll i heatet. Efteråt kom det fram folk och tackade för helgens mest underhållande race.

Formel Vee är hett nu. Tidningen Classic Motor har en artikelserie om hur man renoverar en Formel Vee och flera av klubbens medlemmar har varit ute och marknadsfört vår klass på diverse träffar. När Midnattssolsrallyt kördes i Västerås hade vi Formel Vee uppvisning och när Halmstad Sportscar Event gick var Nils-Åke och jag på plats. Intresset var stort och vi fick tillfälle att berätta om vår otroligt roliga hobby för många.

Ikväll kör vi på färjan till Finland för i morgon är det dags för Historic Grand Race i Ahvenisto. Denna bana ska vara riktigt kul att köra och vi kommer att vara nio stycken Formel Vees från Sverige på plats.

Banan innehåller både en bro och en viadukt, en sjö (man vet att en Ford Escort inte bottnar), en kurva som kallas Frogs Corner då den blir väldigt hal när grodor passerar samt finska avåkningszoner. Dvs sly, ungträd och urskog.

Jag hoppas kunna ge en positiv rapport från vårt äventyr till Finland så snart jag kommit hem igen.

Må väl!

Mot Knutstorp

Strax går turen söderut mot Knutstorp. Det blir en späckad racehelg där målet är att inte snurra utan att försöka ta en pallplats istället.

Träning i morgon, tidskval kl. nio på lördag, race 1 vid 14.30 och sista racet vid halv tolv på söndag.

Har ni vägarna förbi så titta inom på en kopp kaffe eller en kall öl!

Semesterbilar

Hade i ett svagt ögonblick lovat Anette att det inte skulle bli något racingtema på semestern och det höll jag nästan. På väg hem från Atlantkusten så passerade vi Paris. Kunde inte låta bli att svänga inom i värsta rusningstrafiken, genom rondellerna och fram till parkeringsgaraget under Musée des Arts Décoratifs. Det måste ju vara ok att i alla fall lägga 2 av semestern 192 timmar på lite bilkultur. 


Måste säga att det var värt det med tanke på vad vi fick se. Här är ett axplock av bilarna som Ralph Lauren har i sitt garage. 

 Bugatti 57 S(C) Atlantic 1938

 Ferrari 250 GT Berlinetta SWB 1960

 Jaguar XK120 Roadster 1950

 Bugatti 59 Grand Prix 1933

Mercedes-Benz SSK "Count Trossi" 1930

Vilken tur att man inte har resurserna så att man skulle behöva välja vilken av dessa bilar man skulle ta med sig till nästa RHK-race, får nog hålla mig till Formel Vee ett tag till.

Nu räckte det inte med två timmar utan allt som allt tog nog Parisbesöket 4 timmar men man kan ju inte ha rätt jämt. Att ta sig ut var ännu värre en att ta sig in i Paris. Rena turen att bilen är hel med tanke på hur trafiken (inte) fungerar.

JS Racingbrodyr

Johan och Sara har startat eget företag där de tillverkar kuddar med ditt startnummer i brodyr. Just nu arbetar de för fullt med att få klart elva kuddar som ska levereras på Knutstorp.

Här produceras Sjöbergs sexa och Rogers 67:a

Är du intresserad av att få en egen alldeles unik kudde att pryda din racingbil med är du välkommen att lägga din beställning på dinkudde@impulsracing.se. Just nu har de ett erbjudande där du får denna fina kudde för endast 100 kr. Är du snabb kan leverans eventuellt ordnas till Knutstorp annars är det först efter sommaren som gäller. 

Passa på och köp nu!