Vilken underbar helg! Att återigen, tillsammans med Anette, få hänga bland racerförare på landets bästa bana är en lyx som jag är mycket tacksam för. Att jag även lyckades bra med körningen gör ju inte saken sämre.
Vinterns arbete med bilen har gjort susen. Att komma i 180 efter rakan för att ta en nittiogradersböj och känna hur fint balanserad bilen är i inbromsningen tyder på att jag är en fena på att väga in bilen och att Julas badrumsvågar visar rätt! Eller är det bara inbildning men strunt i det i så fall för bra kändes det.
I race ett var det en tuff fight om tredjeplatsen där Nils-Åke, Per-Åke och jag bytte plats flera gånger. Inför sista varvet låg jag femma och laddade som en tok för att få en bra utgång på rakan för att där köra om de andra. Snacka då om att jag blev förvånad när jag såg målflaggan och tänkte - skit också, kan jag inte räkna eller... Än mer förvånad blir jag när jag märker att de andra fortsätter köra för fullt. Tyvärr upptäckte jag det försent för att kunna komma i kapp dem igen och får vara nöjd med min femteplats trots allt. Kanske kände flaggmannen bara för att okynnesvifta lite, har en förkärlek till män med dubbelnamn eller är det Åke han går i gång på?
Race nummer två blev lika rafflande som race ett. Nu var det en kamp med Johan som gällde där även vi bytte plats några gånger. I mitten av racet lyckades jag göra en snygg 360 i kurvan innan start och mål men tyvärr får man inga extra poäng för det. Tur hade jag att Johan och killen i Formel Forden lyckades missa mig. Nu tappade jag inte så mycket tid och lyckades ta mig i kapp och förbi Johan. Därmed var min första medalj i Sverige bärgad och den silverfärgade medaljen kommer att få en hedersplats i Transiten.
Så snart jag får möjlighet kommer bilder från helgen att publiceras på
www.impulsracing.se, så håll utkik där de närmsta dagarna.
Må gott!
Läs intervjun på 