Då var det över...

Då var premiären över och därmed avklarad. Mycket skönt och inte alls så farligt som man kunde tro.

RHK:s första tävling för säsongen var på Sturup. Tyvärr var det ingen träning inplanerad utan det skulle köras tidskval direkt. Med tanke på min bristande erfarenhet kändes det sådär. Som tur var fanns det möjlighet att träna dagen innan vilket jag tog tillvara på. Dyrt var det men lärorikt.

Anlände kvällen innan träningen och blev placerad i andraklass-depån. Tydligen tillhörde den crossklubben och deras intställning till bilar var sådär. De envisades med att låsa grinden hela tiden varför det var svårt att ta sig mellan depåerna. Den kvällen satt jag i min ensamhet och tittade ut över en tom asfaltsplan, livet som racerförare är tydligen inte så glamoröst.

Dagen efter skulle ju de andra komma och därmed skulle ensamheten vara ett minne blott. Tyvärr blev det inte så utan när de andra anlände så hänvisades de till andra delen av depån och min ensamhet bestod. Var det ett tydligt avståndstagande?

Hur gör man då för att få vänner inom racingen. Ja, jag provade med att locka med öl och en gammeldansk. Detta knep verkade fungera och då inte enbart på dansken utan vips så var de där med sina stolar. Ett riktigt härligt gäng som jag hoppas få många roliga stunder med.

Hur gick det då med själva tävlandet? Kvalet gick helt okej och det fanns ingen anledning till att skämmas. Att köra så fort jag kan i min ensamhet har jag ju gjort förr så det var inte så konstigt. Att däremot stå på griden med 20 bilar runt om kring var ju helt nytt. Pulsen var på topp och jag måste erkänna att det var nervöst att vänta på att svenska flaggan skulle resas och starten gå. Kom dock iväg bra och hängde med hyfsat. Låg absolut inte sist och det kändes fantastiskt bra! Sen händer det som inte får hända, två varv kvar och växelväljaren hoppar ur sitt läge och därmed tog premiären slut. Hade gärna sett den svartvita flaggan vifta och veta att man inte blev sist...

Som tur var hade jag mina duktiga mekar med mig som snabbt och enkelt fixade det hela. Stort tack M1 (Ulf) och M2 (Bertil).

Dagen två blev en regnig historia. M1 och M2 hade lämnat och M3 (Anette) anlänt. Måste säga att hon skötte sig exemplariskt med att hålla paraplyet, dock så saknades latex-dräkten men den dyker förhoppningsvis upp på Gälleråsen. Regn, hur gör man då? Har aldrig kört i regn tidigare och premiärturen skulle ske tillsammans med de 20 andra. Nervöst, det är väl det minsta man kan säga. Och med tanke på min placering i depån fick man ju inga värdefulla tips från konkurrenterna. Svårt att se hur de förbereder sig på så långt avstånd!

Kom ner i bilen till slut och ut på banan. När starten gick tog jag det på tok för lugnt och flertalet bakom körde om. När jag väl kommit igång upptäckte jag att det inte var så farligt och lyckades till och med hänga med erfarna förare som John och Åke. Denna gång fick jag se målflaggan vifta och därmed hade jag fullföljt mitt första lopp.

Jag är mycket nöjd med min premiär och ser fram emot de kommande tävlingarna. Passar på att hylla pristagarna och hoppas att man får med sig en pokal hem någon gång i framtiden.